lördag 28 januari 2017

Love of Fantasy - Kulturnatten i Växjö

Snart är det dags att åka in till stan för ett helt nytt äventyr: Love of Fantasi. Det är författarkollegan Sofi Poulsen som satt igång denna nya aktivitet som jag hoppas blir ett återkommande inslag i Kulturnatten i Växjö. Vi är rätt många fantasyförfattare som kommer samlas och visa upp våra böcker och andra alster.

Jag har kikat på programmet och det ser väldigt lockande och varierande ut så vi får stark konkurrens. Å andra sidan är det igång många timmar, från kl 16 till midnatt! Så här står det i programmet vad gäller vår egen medverkan Hämtat från kommunens webbsida:
Växjö konserthus
(Teaterparken)
Love of Fantasy – Utställning med försäljning från olika fantasyförfattare, illustratörer, fotograf och förlag. Utställare: Andra Världar Förlag, Seraf förlag, Fantasi-förlaget, Vendela Brännborn, Mimmi Schill, Ulrika Fjellborg, Cecilia Åhman, Johan Ragnarsson, Sara Dalengren, Sarah Ödman, Lupina Ojala, Fotograf Maria Lindberg, Nathalie Sjögren, Sofi Poulsen Skattkammaren. Arr. Sofi Poulsen i samarbete med Folkuniversitetet.
Jag får väl återkomma med hur det gick. Har inte så höga förväntningar på goda försäljningssiffror, men det är alltid roligt att träffa kollegor! Kanske köper jag själv en och annan bok ...

*****

Nu är jag hemma igen. Nöjd med dagen utom att jag fick avbryta i förtid pga sjuk make. Här nedan lite foton från lokalen i Konserthuset där vi höll hus.

Gabriella i full fart med "dukningen".

Här nedan fyra foton från min plats bakom vårt bokbord.





Kände mig inte alls så stirrig som jag tycker jag ser ut här...

lördag 21 januari 2017

Nu ser man hästen på Sonfjället

Det finns faktiskt annan litteratur än fantasygenren som är läsbar, tro't eller ej! Här kommer en liten recension som exempel på något helt annat. Att jag fastnade för just denna bok beror på att det förekommer veterinärer i den. Mitt eget yrke alltså. Så inte konstigt att jag blev nyfiken! Och så titeln, den är ju rätt originell, eller hur?

Titel: Nu ser man hästen på Sonfjället
Författare: Jannike Lundgren.
Förlag: Black Islands Books
Omslag: Stig Ahlstrand
Tryckår: 2016
Antal sidor: 136 - inte så tjock alltså
Boken är Jannike Lundgrens debutroman.
Hon jobbar till vardags på Piteå stadsbibliotek.
Boken kan köpas bl.a. på Bokus och Adlibris,


Handlingen som den beskrivs på bokens baksida:
Ellen har fått jobb på en veterinärstation i ett litet samhälle i Härjedalen.Hon är inbunden och blyg, men hon älskar djur och anstränger sig för att passa in. "Djur får mig att känna mig lugn och accepterad. Till skillnad från människor som bara får mig att känna mig dum och otillräcklig."
Men snart börjar saker skava. Hur behandlar vi djur egentligen? Varför gör vi så stor skillnad på dem?
Nu ser man hästen på Sonfjället utspelar sig mellan frihet och längtan. Det är en roman om livet, rädslor och att försöka hitta sin plats. Men mest av allt handlar den kanske om djur och natur, om kärleken till allt levande och allt som finns omkring oss.
Boken är inbunden, vilket jag egentligen föredrar framför mjukband. Den är skriven i jag-form, i en dagboksliknande stil. De olika kapitlen börjar med olika litterära citat. Mellan styckena i texten förekommer en mycket liten figur som jag tror ska föreställa en mygga. Lite ovanligt!  Hästar förekommer det knappt, däremot gott om hundar, katter och lantbruksdjur.

Det som utmärker denna bok är två teman tycker jag. För det första är det en beskrivning av en ung flickas försök att anpassa sig till samhällets villkor, medmänniskor och arbete. Hon är känslig och reflekterande, sårbar och osäker. Och framför allt smärtsamt ensam. Men det ljusnar för henne på slutet kan jag väl få avslöja.

Det andra temat är kontrasten mellan hur vi behandlar våra älskade sällskapsdjur jämfört med de djur vi föder upp för vårt eget välbefinnande, för att få kött, ägg och mjölk på våra matbord. Författaren lyckas verkligen bra med detta. Jag skulle nästan kunna tänka mig bli vegetarian efter att ha sett saken genom veterinärassistenten Ellens ögon.

Omslaget tycker jag mycket om, möjligen är färgerna lite för bleka och motivet lite för vagt för att lätt fånga nya läsare. Men jag hoppas att boken får många läsare, det är den värd! Som veterinär är jag nöjd med att Ellens veterinära arbetskamrater beskrivs utan negativ kritik, tvärtom känner man sympati även för dem. Och rent fackmässigt är det okej, utom på en punkt: Vaccineringar av hundar och katter görs under huden, inte i lårmuskulaturen ...

lördag 14 januari 2017

Presentation av min nästa bok!

Det bokmanus jag nu är mest igång med är en fristående fantasy som handlar om en kvinna i min egen ålder. På tiden att även sådana får ta plats i fantasylitteraturen. Arbetsnamnet är Kvinnan som fick en uppgift. Har inte fått något skrivet sen före jul pga allt annat som jag fått prioritera. Men nu är det ett nytt år, helg och inget särskilt på schemat så nu ska jag ta nya tag!

Det som lockar mig med denna bokidé är såklart att det blir spännande att använda min egen erfarenhet när jag beskriver huvudpersonens känslor och tankar, även om den absolut inte är självbiografisk. Risken är att yngre läsare (<30) tycker det verkar trist, å andra sidan är det gott om läsare >30 så varför inte satsa på en äldre läsarkrets denna gång.

Som i mina tidigare böcker kommer relationer mellan oss människor att få ta stor plats. Hur lätt det är att missförstå varandra. Att utnyttja eller låta sig utnyttjas. Att bli förälskad och sviken. Ansvar och solidaritet kontra omognad och egoism. Ensamhet. Kärlek, besvarad eller obesvarad.

Kort sagt, hur svårt det kan vara att leva sitt liv.

Sen vill jag inte avstå från det fantastiska i fantasygenren, i att överskrida gränserna för det möjliga, eller snarare för det vi känner till idag. Jag vill tänja på verkligheten, testa det okända.

Naturligtvis tassar det en jycke i hälarna på huvudpersonen, vad trodde ni! Det kommer nog dyka upp en och annan häst också, hoppas jag, men jag är ännu bara på sidan 59 så jag får se vart det bär iväg. Spännande är det i alla fall att vara i början av ett nytt skapande. Förhoppningsvis blir det en tryckt bok lagom till bokmässan i Göteborg i september, där Seraf förlag kommer ha en egen monter.



måndag 2 januari 2017

2017 är här för att stanna! I ett helt år...

Dags att skriva lite här igen. Väljer att berätta om ett bokpaket som kom idag. Jag har beställt det från Litteraturräven, en alldeles ny bokklubb, eller vad man nu bäst kallar det. Spännande affärsidé. Två unga tjejer som vill leta upp egenutgivna böcker de själva gillar och sedan skicka ut en eller två böcker som bokpaket tillsammans med lite överraskningar.
Planen är att mina böcker ska dyka upp i deras paket med tiden ...

I premiärboxen låg en bok (förstås). Den heter Imbecill och är skriven av Siv Jägerung. Jag har börjat läsa lite i den och den är helt okej vad gäller språk och textens utseende, styckeindelning och dialogutforming. Handlingen är gripande, särskilt som den grundar sig på ett verkligt livsöde.
Blir nog en recension här med tiden.

Förutom boken hittade jag en bit choklad med spännande smak av kaffe och kokos. Samt en förpackning med exklusiva tepåsar. Och allra finast kanske: ett bokmärke som är handmålat vad jag kan förstå. Akvarell. Ett par snötyngda granar under en smal månskära. Allt invirat i lila silkespapper som matchar bokomslaget. Snyggt!

Jag kommer köpa fler av deras bokpaket av ren och skär nyfikenhet! Det blir nyttigt för mig att läsa annat än fantasy ...



P.s. När jag letade på nätet efter information om boken Imbecill, hamnade jag på Boktipset.se. Sökte på mitt eget namn av ren nyfikenhet. Alla mina böcker finns där och jag blir så varm i kroppen av att se hur höga betyg de har fått!