tisdag 12 maj 2015

Delad identitet, recension av Kim Kimselius

Del två i min serie om Ön heter Delad identitet. Knepig titel som jag inte kan förklara utan att avslöja för mycket. Har inte fått så många recensioner av den ännu, men häromdagen skrev Kim Kimselius en recension på sin blogg, som gjorde mig mycket glad och nöjd.

Så här skrev hon bland annat:

Astrid Ahlberg är veterinär, det märks tydligt i hennes skildringar av djurens beteende, hon lyckas verkligen levandegöra dem. Språket är en njutning och miljö- och personskildringarna är mycket bra. Jag älskar verkligen Astrids sätt att skriva och längtar redan efter tredje delen i serien. Det här är en sträckläsningsbok från första sidan till sista, en ren njutning att försvinna in i berättelsen.

Vill man läsa hela recensionen kan man hitta den här.

***

På en annan blogg har jag blivit intervjuad idag. Frågorna och mina svar hittar ni här

.
Avslutar med himmelsblå förgätmigej i ett hörn av vår vildvuxna trädgård där jag slutat klippa gräset. Tänk att ogräs kan vara så vackert!

söndag 10 maj 2015

Det farliga med nyttigheter

Min bror retas med mig ibland för att jag som barn var så fixerad vid vad som var "nyttigt". Framför allt rörde det mat av olika slag. Var något nyttigt så pinade jag i mig det trots min annars rätt dåliga aptit. Mat borde finnas i form av ett piller, minns jag att jag tänkte. Så skönt det vore att slippa äta, bara ta en tablett om dagen. Detta gällde förstås inte godis. Mamma brukade göra "gott-tallrik" åt oss, dessa var gröna assietter på vilka hon rättvist fördelade lördagsgodiset. Det skulle alltid ligga en nyttig frukt där också.

Åren gick och jag tappade väl en del av mitt intresse för nyttigheter och upptäckte hur gott det var med mat, nu när jag kunde tillaga den själv. Många maträtter försvann helt från middagsbordet, såsom pölsa, korvkaka, fiskpudding och kroppkakor. Det sistnämnda saknar jag; mammas kroppkakor utan fläsk (hon gjorde speciella till mej utan fyllning), stekta i halvor dagen därpå med smör till, det var bara så jättejättegott!
Men visst är det fortfarande med extra tillfredsställelse jag äter något som både är gott och nyttigt.

Tyvärr är det ju så att det finns en del ätbara nyttigheter som också kan vara hälsofarliga. Jag brukar äta bär till min  morgonyoghurt. Osockrade förstås. När mina egna infrysta hallon och blåbär tar slut köper jag enkilospåsar från Icas frysdiskar. Brukade strö dem direkt på yoghurten tills jag en dag läste att det kan slinka med otrevliga sjukdomsalstrande virusar bland de läckra bären. Efter det har jag gjort det till en vana att alltid koka upp bären och frysa dem som kompott i små fryslådor lagom för 3-4 dagar. Nu i dagarna har Smålandsposten rapporterat om tre dödsfall i ett äldreboende där man serverat en efterrätt baserad på okokta, upptinade hallon ...

Apropå blåbär, så trodde min svärmor helhjärtat på deras positiva på synen. Hon prenumererade i åratal på svindyra blåbärstabletter och påstod att hon märkte skillnad. Mamma tog efter, men hon kunde inte märka någon förbättring vad jag kan minnas. Båda är nu döda.
Givetvis inte blåbärens fel, förstås ...

Linfrö är bra för matsmältningen och förebygger förstoppning. När jag gick över till LCHF-kost för ett par år sedan började jag strö linfrö på min frukostyoghurt, där den samsades med diverse nötter och bärkompotten jag redan nämnt. Övergick efter en tid från hel till krossad vilket jag upplevde som godare. Men nu har jag läst att linfrö innehåller hälsovådligt cyanid:
Livsmedelsverket rekommenderar att begränsa intaget av hela linfrön till 1-2 msk/person och avråder helt från att äta krossat eller malt linfrö för att tillgodose fettsyrebehov.
Tänk så bra jag kommer må nu när jag slutar med linfröna! Kanske det ligger bakom att min högerfot delvis domnar ibland när jag rider*... och värken i axlarna ... och hälsporren som gör sig påmind av och till, och ...
Höhö... Gränsen mellan att kryssa mellan farlighetsskären och inte våga segla alls på grund av hypokondri, den får man akta sig för att överskrida. Så trist livet skulle bli annars! Och vad gäller Livsmedelsverket så tycker jag man ska ta deras information med en nypa salt och en tesked sunt förnuft.
Men jag kommer ändå sluta med linfrön och istället köpa psylliumfrön (även kallat loppfrö)!


Hemmaodlade grönsaker innehåller inga farliga bekämpningsmedel! Bilden visar mina pallkrageodlingar. Har klätt kanterna med plastband som blev över när vi slaktade poolen. Skyddar förhoppningsvis mot glupska, krälande sniglar. Ovanpå ligger täckväv som jag har fäst med klämmor egentligen avsedda för upphängning av duschdraperier. Den som spar han har!

*Apropå ridning, så har jag hittat ett effektivt sätt att motverka ridsår! Tänk så många år jag lidit alldeles i onödan när jag var yngre och red en intensiv dressyrlektion varje fredag. Som barn och tonåring hade jag aldrig några problem vad jag kan minnas.
Knepet är att motverka friktionen med till exempel vaselin eller annan hal salva. Funkar även vid skavsår som uppkommer under löpning.